Svävar genom svenska vinterlandskap, om 40 minuter landar jag i Göteborg där min älskade saknade Sara väntar. Får myskänslor i magen bara av att höra mina medpassagerares goa dialekt. Hann med ett stopp i Jönköping och lunch på Claras med Johan, härlig nostalgi och snack minnen från min vilda tid som student. Som våran roadtrip till uppsala på valborg och när jag nästan missade bussen till ålandsbåten.. Synnerligen trevligt. Men kunde inte hjälpa att känna lite klaustrofobi av att känna igen och bli igenkänd av så många på det korta besöket. (OBS! detta gäller inte Cecilia som satt i kassan på hemköp, henne  blev jag lycklig av att se, och lite sorgsen samtidigt men iaf inte klaustrofobisk).

Tummen upp bus4you, gratis internet har gjort den här resan till en förnöjelse.

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger.

Har helt seriøst spenderat 11 timmar i rad på att se Gossip Girl, gick bara ut øver min nattsømn liitegrann! Hade varit lite mer ok om jag inte haft nåt jag måste ta tag i idag men jag ær liksom mitt uppe i en flytt med deadline satt till idag. Måste bara få det øverstøkat så jag kan kolla på resten av avsnitten, SÅ beroendeframkallande.

I väntan på sällskapet igår satt jag och hyggade med kameran. Tyckte jag var hot stuff, men lyckades inte ens få med mig pojkvännen hem. Extra misslyckat när jag skulle bevisa för Ninni att "alla danskar ÄÄÄLSKAR svenskar, bara du pratar svenska får du hur mycket ragg som helst". Prövade en ny drink, snaps & sprite, rekommenderas varmt om man vill bli full men inte om man vill ha en härlig smakupplevelse.

Har flytt på gång, men frågan är vart.. ett kvarter härifrån men bara 3 månader sen måste jag hitta nytt eller ute i ingenstans (10 min med tunnelbanan) fast mer permanent & billigare. Dilemma. Allt för bakfull och melankolisk för att ta några viktiga beslut just nu..

Min helg var fantastisk, min måndag var också fantastisk. Har ätit min första sushi, det var ok för att vara fisk och rått. Jag är trött och kär.

God(?) morgon allesammen. Jag är egentligen inte i tillstånd att skriva just nu.. men ja.

Bara för att Mads är en bortskämd snorunge som jobbat typ lika mycket som jag har men bor hemma hos sin mamma och inte har massa irriterande onödiga utgifter som typ överdrivet hög hyra osv, så har han helt plötsligt massa pengar som han väljer att lägga på en liten utflykt. Inte något speciellt med den han ska bara till Kina-Australien-Usa-och vad det nu var!! Otroligt glad för han skull och allt det där. Och självklart vill han ha en tur i byen ikväll med sina awesome vänner innan han försvinner i massa veckor. Det får man ju ställa upp på.

Men dessutom så ska Nanna, bara för att hon sjunger helt fantastiskt, gå på nån slags musikhögskolablablagrejs i södra jylland vilket är långt bort. Btw heter det egentliten "på" jylland? det är ju en halvö..blir helt förvirrad av skitdanskan, dom säger tillexempel att dom jobbar "i tivoli" (jämförelse: i liseberg) eller köpte ölen "i superbrugsen" (jämför i hemköp). Dumt språk. Anyway så ska Nanna flytta och ville såklart ha en sista afton med the girls (mig och birka) vilket var igår. Den utspelade sig så att vi satt hemma hos mig och drack oss odrägliga & diskuterade män och sex och så vidare i 7 timmar &  sen klockan 3 gick vi ut och gjorde ungefär samma sak fast på en bar. Sen blev klockan fem och dom gick hem, men jag hamnade på ett morgonvärdshus som det så fint heter. Till er som inte brukar festa i danmark och upplevt detta - det är inte så fint alls. Det är ganska skabbigt och mycket skumma människor. Där satt jag iaf till fram på morgonkvisten när folk började fråga mig om det ena och det andra som var opassande. Då gick jag hem. Men först halkade jag på gatan.

Mm mitt liv är hårt just nu. Men inte nog med det... imorgon klockan fucking 14.00(!!!) har vi personalfest. Ett lite försenat julbordaktigt tjolahejs eftersom vi inte hade tid  i december. Vi kommer alltså ses klockan 2 och om jag känner promenadenfolket rätt kommer vi inte spara på snapsen utan vara askalas vid typ... tre-fyra. Med tanke på all tid vi har jobbat tillsammans och alla undertryckta känslor som ligger och puttrar mellan oss föredetta anställda (jag snackar allt från hat, irritation, till kåthet, kärlek, obesvarad kärlek, svartsjuka OSV) kan det gå precis hur som helst. Jag  och Birka roade oss igår med att måla upp worst case scenarios. Det var inte roligt kom vi på till sist, bara skrämmande och troligt.

OK, nu ska jag skaffa nån form av huvudvärkspiller, cigg och mat. Sen måste jag städa och diska lite efter igår för jag råkade säga att vi kunde vara hos mig innan idag igen. Hårt liv.

Konstant trött, oavsett hur mycket eller lite sömn jag får. Har inga direkta måsten heller, bara en allt längre lista med borden. Men det kommer min självdisciplin inte särskilt långt med.

Bäddar ner mig i sängen istället, glömmer världen och inväntar bättre tider. Med bättre tider menas fredag och lön och fester och Megans ankomst till köpenhamn.

Skriver ett 10 mil långt blogginlägg som ingen kommer läsa förutom jag själv när 2011 lider mot sitt slut och jag undrar vad jag gjorde förra året egentligen.

Istället för att tvätta mina jobbkläder som ska lämnas in imorgon och vara rena annars får jag inte mina pengar tillbaka.

Jag erkänner att det varit ett dåligt bloggår från min sida, speciellt senaste tiden. Men här kommer en lång sammanfattning av mitt 2010:

Januari-Februari
Året började i Sverige. Jag hade precis supit bort min handväska med allt viktigt man har däri. Orkade inte ta tag i problemen det skulle innebära när jag kom tillbaka till köpenhamn, utan ignorerade dom och stannade kvar och umgicks och festade och sånt istället. Har för mig att jag övervägde att inte åka tillbaka alls..

En dag i mitten av januari tog jag iaf mitt pick och pack och satte mig på nattbussen till den danska huvudstaden. SJUKASTE bussresan någonsin. Var ganska lost de första dagarna utan lägenhet och jobb.. Men skaffade en preliminär (trodde jag då) bostad i ett rum på norrebro. I samma lägenhet bodde 2 polska utbytesstudenter som var hur söta och fantastiska som helst, speciellt Ania som bjöd med mig på fest med sina studentpolare, där jag blev  kompisförälskad vid första ögonkastet i Megan Diamond från Chicago. Hon, jag och Ania hittade varandra och tillsammans upplevde vi många galna och fulla episoder och människor i köpenhamns vinternätter. Och jag och Ania började träna tillsammans. Det gick bra. I en vecka. Sen kom först kalle och sen cecilia och hälsade på samma vecka, den var ganska legendary (men jag kom aldrig igång med träningen igen efter all den alkoholkonsumtionen).

Mars-April
Megan flyttade in, vi festade ännu mer. Megan köpte cykel och jag hämtade morsans rosa i gamla lägenheten, såvi fick nöjet att möta våren på två hjul och vingla hem gratis på nätterna. Jag var pank och arbetslös och fick börja på värdelös jobbaktivering, enda positiva var att vi fick käk ibland och att det fanns en översnygg kille bland kursdeltagarna. Och att jag inte hade några ursäkter för att inte söka jobb. Det hade jag ganska mycket tur med, först fick jag ett awesome bartenderjobb som jag dock inte kunde leva på eftersom det bara var på helger. Sen ett annat bartenderjobb som jag verkligen inte kunde leva på eftersom det bara var på ett event. Den 9e april, 2 dagar innan min 21års-dag fick jag (bara för dom var sista-minuten-desperata) äntligen ett fulltidsjobb. Restaurang Promenaden på tivoli. Jobbet som blev mitt helvete i 8 månader men som jag har att tacka för mycket, exempelvis erfarenhet - har lärt migg massor! Men framförallt fantastiska vänskaper. Kalle var på besök igen och jag var superkär och vi käkade årets första glass i vårsolen och annat härligt.. mmmmyys!!

Maj-Juni
1:a maj var Cicitwist på kortbesök igen. Parkhäng och utgång och fylla. Sen jobbade jag väl mest, hade ingen tid för stackars Megan. Men hon började dejta Laundry-boy (kallad så för att dom möttes på kvarterets tvätt-place som i en film och för att vi alltid hade smeknamn på killarna vi mötte) som senare blev hennes pojkvän (fast hon försökte förneka det in i det sista). Åkte hem för att fira brorsans student och hade några varma, ashärliga, lediga dagar. Fick min första fulltidslön och det första jag gör är att bli bestulen på 4000.

Trots fulltidsjobb hanns det med extremt mycket fest, en afton på understellet klev han den snygga från jobbkursen in, slutade med att vi bytte nummer och började ses lite. Förutom att han var hur charmig och sexig som helst och hade grym musiksmak och kunde sjunga och spela gitarr.. så hade han världens största ego, skev kvinnosyn och allmänt märklig personlighet. Det funkade inte så bra och han var inget att ha, men jag var fucked lite för lång tid efteråt.

Juli-Augusti
Pendlade mellan roskilde och jobbet. Hann med att bli överfull 2 gånger och svimma en gång. Censurerar de exakta händelseförloppen och låtsas att jag hade koll på läget. Väldigt kul i efterhand men inget jag skryter med direkt. Sjukt värt att jag åkte iaf. Speciellt eftersom Megan flyttade tillbaka till USA efteråt och lämnade mig ensam i lägenheten. Blev blond. Lillebror kom på besök, vi gick på massa bio, shoppade och drack öl. Köpte en minidator av chef-alex. Jobb, jobb, jobb, jobb och ungefär lika mycket festande som alltid.

September-Oktober
Började hänga massor med Pernille, otroligt destruktivt med fyllor varje dag i stort sett men det bara blev så. Och jobbade gjorde man iaf.. tills 27/9 när tivolisäsongen tog slut med buller & brak. The voice-koncert och personalfest med obegränsat mycket öl. Det slutade inte så gott för lilla mig bara, kunde visst inte tåla all öl efter den långa arbetsdagen går helt amok med kärleksförklaringar, hångel, gråterier och jag vet inte vad. Pinsamt värre. Några dagar senare drog ett antal utvalda från jobbet (de häftiga) till Amsterdam tillsammans. En resa som innehöll det mesta och lite till: festande, restaurangbesök, shopping (so far so good).. färgade håret rött, outtalade konflikter (det får man räkna med), medresenär som bara inte går att stå ut med, medresenärer som är höga från morgon till kväll, strippklubbsbesök, legendarisk lapdance med mig som huvudperson, spacecake, överdos, ambulanstillkallande.. Inget allvarligt hände, men när hemresedagen kom var det ganska skönt. Vill lätt dit igen dock.

När vi kom hem var det några dagars uppvilande sen Evys 25årsfest, där försatte jag mig som så många gånger förr i ett olyckligt triangeldrama, började pendla till malmö på dejter. Tivoli hade öppet igen och jag jobbade ihjäl mig i 9 dagar. Sen hade vi en avslutningsfest till som slutade med att jag kröp hem.

November-December
2 veckors ledigt sen öppnade tivoli igen. Återigen jobb, jobb, jobb. Blev inget mer med dejtandet i malmö, för seriöst för fort och för olika. Nästan inget ledigt men några härliga utekvällar, en hel del drama också. Jag och Birka kommer en rödvinskväll vi har tillsammans på att våran arbetsplats lätt skulle kunna vara en succé som dokusåpa med alla fyllor, bråk, skitsnack, folk som ligger med varandra eller bara flirtar, svartsjuka osv. Men trots allt detta älskar vi varandra. Var i Sverige 2 gånger, först för att hälsa på mormor och sen för att fira jul, hann bara med att träffa familjen och kalle. Hem igen och jobba 3 dagar innan nyårsafton, en av dessa dagar när vi var ute och firade Evy & Henriks sista dag på promenaden hamnade vi på samma bar som ingen mindre än Darin. Han och Evy blev polare och jag snackade med honom om ribs. På nyårsafton var jag först helt otaggad men sen peppade Ninni och jag lyckades ta mig till Sofie från jobb och käka middag med henne och hennes kompis. Sen lyckades jag dricka massa cider, rödvin, rom och asti och börja få minnesluckor lagom till vi drog till festen. (Detta var dock vid tvåtiden så missade inte tolvslaget. Men tappade bort min plånbok.)



Konstaterande - Jag blev inte vuxen i år heller. Och nu är jag faktiskt i lite samma sits som i början av förra året, arbetslös och allt. Men jag har höga förhoppningar på 2011 ändå. Jag tror tillexempel kanske eventuellt att jag har träffat någon jag verkligen vill ha och kan få. Och så är jag är helt enkelt bara jävligt taggad på livet.