varför man ska tycka synd om mig:

God(?) morgon allesammen. Jag är egentligen inte i tillstånd att skriva just nu.. men ja.

Bara för att Mads är en bortskämd snorunge som jobbat typ lika mycket som jag har men bor hemma hos sin mamma och inte har massa irriterande onödiga utgifter som typ överdrivet hög hyra osv, så har han helt plötsligt massa pengar som han väljer att lägga på en liten utflykt. Inte något speciellt med den han ska bara till Kina-Australien-Usa-och vad det nu var!! Otroligt glad för han skull och allt det där. Och självklart vill han ha en tur i byen ikväll med sina awesome vänner innan han försvinner i massa veckor. Det får man ju ställa upp på.

Men dessutom så ska Nanna, bara för att hon sjunger helt fantastiskt, gå på nån slags musikhögskolablablagrejs i södra jylland vilket är långt bort. Btw heter det egentliten "på" jylland? det är ju en halvö..blir helt förvirrad av skitdanskan, dom säger tillexempel att dom jobbar "i tivoli" (jämförelse: i liseberg) eller köpte ölen "i superbrugsen" (jämför i hemköp). Dumt språk. Anyway så ska Nanna flytta och ville såklart ha en sista afton med the girls (mig och birka) vilket var igår. Den utspelade sig så att vi satt hemma hos mig och drack oss odrägliga & diskuterade män och sex och så vidare i 7 timmar &  sen klockan 3 gick vi ut och gjorde ungefär samma sak fast på en bar. Sen blev klockan fem och dom gick hem, men jag hamnade på ett morgonvärdshus som det så fint heter. Till er som inte brukar festa i danmark och upplevt detta - det är inte så fint alls. Det är ganska skabbigt och mycket skumma människor. Där satt jag iaf till fram på morgonkvisten när folk började fråga mig om det ena och det andra som var opassande. Då gick jag hem. Men först halkade jag på gatan.

Mm mitt liv är hårt just nu. Men inte nog med det... imorgon klockan fucking 14.00(!!!) har vi personalfest. Ett lite försenat julbordaktigt tjolahejs eftersom vi inte hade tid  i december. Vi kommer alltså ses klockan 2 och om jag känner promenadenfolket rätt kommer vi inte spara på snapsen utan vara askalas vid typ... tre-fyra. Med tanke på all tid vi har jobbat tillsammans och alla undertryckta känslor som ligger och puttrar mellan oss föredetta anställda (jag snackar allt från hat, irritation, till kåthet, kärlek, obesvarad kärlek, svartsjuka OSV) kan det gå precis hur som helst. Jag  och Birka roade oss igår med att måla upp worst case scenarios. Det var inte roligt kom vi på till sist, bara skrämmande och troligt.

OK, nu ska jag skaffa nån form av huvudvärkspiller, cigg och mat. Sen måste jag städa och diska lite efter igår för jag råkade säga att vi kunde vara hos mig innan idag igen. Hårt liv.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0