Min sömnlöshet är inte ångestrelaterad nu. Bara blivit van vid nätterna, jag märker inte att tiden går liksom. Förrän som nu när det börjar ljusna ute. När jag vet att jag kan somna om jag vill så blir det en helt annan sak att vara kvar uppe, lugnt och skönt bara. Man fastnar lite. Inatt har det råkat vara lite annat folk uppe tillexempel, och ett svårt fall av musikextas som liksom inte gick att avbryta, och sen lite allmänt nördande bara.

Jag tror jag gillar natten lite för att ingen ändå förväntar sig att man ska göra något vettigt då. Vilket man verkar vara tvungen att göra på dagen.

Och förut idag hörde jag på radion att grisar kokas levande på slakterier i Sverigen, ägda av Scan. Sånt gör att det inte blir så svårt att strunta i att ha skinka på mackan osv. Ville påpeka eftersom folk verkar ha så svårt att förstå hur man tänker..

Och den 1 April ska jag till Jönköping och vara.. hm jag har väl tappat formen lite nu kanske, så chansar på.. top 10 fullast och kåtast på kåren med några av dom bästa jag vet. Bara att tänka på det gör mig lite full :):)

Att folk på andra sidan jorden börjar fundera på att sova nu är väl ett tecken på att jag också verkligen borde det, I guess.
Just därför får jag lust att vänta lite till. Haha fyfan.. vad ska det bli av mig?